I förrgår provade jag på att baka ännu ett LCHF-bröd, denna gången i limpform. Jag blev verkligen supernöjd! Helt klart en ny favorit. Jag utgick från detta recept, men eftersom jag inte hade alla ingredienser hemma så modifierade jag det lite (improvisation så jag kan inte lova exakta mått på allt). Ingrediensmässigt så är det ganska likt mitt "vanliga" bröd. Här är min nya variant:

Ingredienser:
2 dl linfrön
1,5 dl sesamfrön
0,75 dl solrosfrön
1 dl mandelmjöl
0,5 dl fibrex
2 msk fiberhusk
2 tsk bakpulver
Lite brödkryddor (kan uteslutas)
50 g smör
1 dl turkisk yoghurt
250 g keso (en liten burk)
6 ägg

Enligt originalreceptet ska man mixa de torra ingredienserna till "mjöl" men jag gav upp ganska fort och lät fröerna vara som de var istället. Eftersom min mandel redan var mjöl så funkade detta utmärkt. Blanda ihop alla ingredienser till en ganska tjock smet och häll ner smeten i en brödform klädd med bakplåtspapper. Grädda i 175 grader i ca 60-70 minuter. Låt brödet svalna, skär i skivor och ät med en massa gott pålägg på!

Det ska tydligen gå bra att frysa brödet, så det ska jag göra. Det blev ju mycket bröd och inte orkar jag äta upp allt detta!

Igår gjorde som sagt jag och Sanna LCHF-pasta för första gången. Tillsammans med köttfärssås blev det riktigt smarrigt! Receptet har jag hittat här och vår pasta räckte till ungefär tre portioner.

Ingredienser:
4 ägg
1,25 dl (125 g) philadelphiaost
1/2 dl fiberhusk


1. Vispa äggen poröst och vispa sedan ner philadelphiaosten och fiberhusken.

2. Bred ut (den kladdiga!) smeten på en plåt (vi använde två) med bakplåtspapper och lägg sedan ett bakplåtspapper över. Degen ska sedan kavlas så tunn som möjligt. Eftersom jag inte hade någon kavel så "kavlade" vi med en flaska till en början, men sedan insåg vi att det var lättare att trycka ut degen med handflatorna. Tidskrävande, men det blev bra till slut.

3. Låt papprena vara kvar och grädda i 150 grader, ca tio minuter.

4. Låt svalna litegrann, dela på papprena och skär degen i strimlor av önskad tjocklek.

5. Värm och avnjut med exempelvis köttfärssås.

Eftersom vi var hungriga så blev det tyvärr ingen bild, men om ni är nyfikna så kan ni ta en titt på det här.

Nu får det nog räcka med LCHF-inlägg för idag, annars tröttar jag ut er totalt. Nästa gång tänkte jag utvärdera och sätta betyg på LCHF-glassen från Alvesta-glass. Det vill ni inte missa! Kanske blir det imorgon, kanske någon annan dag... [ännu en cliffhanger]

Här tänkte jag att jag skulle tipsa om ett gott och superenkelt bröd som jag nyligen har upptäckt. Sedan insåg jag att jag inte har någon bild på brödet, vilket gör det hela lite tråkigare. Men det får gå för den här gången. Jag slänger helt enkelt in en bild nästa gång jag äter det.

Ingredienser
2 ägg
3 msk pofiber (finns i älskade glutenhyllan)
Salt
(Brödkryddor - jag äger inga)

Blanda ihop och stek i smör som en liten omelett i stekpannan. Enklare kan det knappast bli! På med en massa bregott, ost och gurka och du har en god frukost/lunch/kvällsmat. Tydligen kan man göra brödet i micron också men det är inget jag har testat på.

Jag har bara gjort detta bröd i två gånger så jag antar att jag fortfarande är i nybörjarstadiet. Troligtvis kommer jag att börja experimentera med receptet inom en snar framtid. Lovar att återkomma med eventuella fantastiska smakupptäckter.

Det var ganska många veckor sedan nu, men jag och min kära vän Sanna (jag har omvänt henne till den goda sidan) fick i alla fall för oss att göra en LCHF-pizza. Jag måste säga att den blev supergod, absolut över förväntan. Botten blev mjukare än på en vanlig pizza, men vad gör det när man har en massa gott ovanpå? Detta är helt klart något som jag ska göra igen och det är dessutom bra att ha med som matlåda. Räcker ju i flera dagar!

Ingredienser (måtten är lite konstiga, men det är inte vi som har hittat på dem)
Botten:
120 g creme cheese (vi använde Philadelphiaost och det funkade det med)
4 ägg
1,8 dl grädde
4,8 dl riven ost
Italiensk salladskrydda
(0,6 dl parmesan - vi hoppade över eftersom vi inte hade någon hemma)
(1-2 msk fiberhusk - vårt eget påhitt)

Botten ska först in i ugnen i 25-30 minuter (175° C) tills den fått lite färg och inte är lika geggig. Sedan är det upp till var och en vad man vill ha på pizzan. Vi hade tomatpuré (utblandat med tacosås), sambal oelek, vitlök, salami, skinka och riven ost. På med allt och in i ugnen i ytterligare 5 minuter tills osten har smält. Färdigt! Riktigt mumsigt (och vi luktade jättegott i munnen efteråt, haha).

Ibland får jag mina LCHF-ryck och vill upplysa världen om denna fantastiska kost. Idag är en sådan dag. Kanske beror det på att flera stora tidningar idag skriver om en ny studie som visar att socker ökar risken för hjärtsjukdomar och att fettkonsumtionen inte verkar spela någon roll. För mig som har läst Matrevolutionen är detta inte en nyhet, men jag välkomnar verkligen detta uppmärksammande. Det är klart att man inte ska tro på varenda undersökning man läser, men jag är såklart lite partisk i detta avseende.

Det var ett tag sedan jag skrev om LCHF här på bloggen, så därför tänkte jag slänga upp lite recept och andra tips. Hur låter det? Fint, tycker jag. Och som jag skrivit innan: jag vet att det är kontroversiellt och att många inte gillar det. Ni som gillar: läs. Ni som som inte gillar: hoppa över. Piece a cake!

 

Här ser ni gårdagens lunch/middag. Lax, blomkolsris (riv blomkol på rivjärnet och stek med mycket smör), gurka och improviserad sås (koka ihop färskost med vitlök/örter, grädde och citronpeppar = gott!).

Jag blev lite fnissig när jag var i affären idag och såg att allt smör var slut. Samtidigt var det extrapris på allt gift margarin; både bakmargarin, flytande margarin och bordsmargarin. Ett margarin marknadsfördes dessutom med sloganen "Smakar som riktigt smör". Hur kan man inte skratta lite åt det?

Att det är smörbrist i Sverige visar att det håller på att hända någonting. Revolutionen har bara börjat!

Jag har fått önskemål om att skriva mer om LCHF och det gör jag så gärna. Det är ett ämne som jag inte kan prata mig mätt (!) på. Ett fett intressant ämne, helt enkelt (höhö).

Jag vet att jag har flera läsare som äter LCHF, några som "försöker" och några som är intresserade, men jag vet också att det finns de som är totalt ointresserade och tycker att det är bullshit. Fett är ju farligt, för det har vi fått lära oss redan som små. Fett leder till högt kolesterol som leder till hjärt-och kärlsjukdomar, right? Om det ändå vore så enkelt.

LCHF-kost är ett kontroversiellt ämne, men det är ett ämne som jag gärna diskuterar. Med troende och med icke-troende. De som inte vill läsa om det får helt enkelt hoppa över mina inlägg gällande kost.

Jag får ibland höra saker som "Du och din diet!" och "Bantar du fortfarande?". Något jag skulle vilja diskutera är om LCHF är en diet eller inte. Det finns inget enkelt svar på den frågan, men för mig är svaret nej. När jag började med LCHF (1 september 2010) så var det för att gå ner de kilon jag gick upp när jag flyttade hemifrån. Ganska snabbt insåg jag dock hur jäkla bra jag mår av att plocka bort kolhydraterna ur kosten, och kilona spelade inte längre så stor roll. Min migrän försvann, min mage kändes mindre uppblåst, jag sov mycket bättre, hyn och naglarna blev friskade och mitt sötsug var som bortblåst. För mig var det fantastiskt!

Jag märkte direkt hur stor skillnad det blev när jag började äta kolhydrater igen under en period (under praktiken), och hur magen protesterade och migränen kom tillbaka. Därför bestämde jag mig för att börja med LCHF igen, för att jag mår så mycket bättre av det.

I samma veva började jag läsa Matrevolutionen (skriven av fantastiska Kostdoktorn) och då blev jag ordentligt frälst. Det var verkligen en aha-upplevelse för mig! Det var då jag insåg varför jag mår så mycket bättre utan kolhydrater och hur jag tidigare har misshandlat min kropp med ett sockerberoende som hette duga. Misshandla kanske låter väl hårt, men det är lite så det känns.

För mig är inte LCHF en diet för att gå ner i vikt. För mig är det en kost som jag tror på och som får mig att må bra. Jag väljer vad jag vill äta, på samma sätt som en vegetarian gör. Det fungerar inte för alla, men för mig gör det det.

Kilona då? De tickade nedåt de första veckorna, men sedan dess ligger jag på en ganska stabil nivå. Det gör mig ingenting, för det är inte det som är det viktiga. Tro det eller ej, men minskade kilon är bara en bonus.

Bearnaisesås - Stapelvara i mitt kylskåp och lycka i dess renaste form.

(Att dricka det med sugrör är dock inte att rekommendera)

 

Här kan ni på samma tema läsa ett intressant inlägg av Bloggkommentatorerna.

Sitter just nu och njuter av lite nybakat bröd. Denna gången hade jag även i lite Fibrex (finns även det i glutanhyllan) och det kan jag verkligen rekommendera! Godare än någonsin. Bara ett tips.

Vad jag äter på mackan? Bregott, ost och gurka på den ena, och Bregott, salami, keso och gurka på den andra. Fantastiskt!

Ja, det var väl egentligen det enda jag ville säga just nu. So long!

Plötsligt händer det! Här kommer receptet på mitt älskade bröd som jag inte kan få nog av. Även min icke-LCHF:ande omgivning uppskattar brödet väldigt mycket och det går åt snabbt...

Ingredienser
3 ägg
1 dl sesamfrön
1/2 dl linfrön
1/2 dl solrosfrön
1 msk fiberhusk (finns i glutenhyllan)
1 tsk bakpulver
1 liten burk keso (250 g)

Blanda de torra ingredienserna först, knäck sedan i äggen och blanda i keson sist. Bred ut smeten tunt på en plåt. Grädda i 225 grader i ca 15-20 minuter tills brödet fått fin färg. Skär i lagom stora rutor, ät och njut!

EDIT: Min plåt (och ugn) är lite mindre än standarden, så bred inte ut smeten riktigt lika mycket som jag har gjort. Då blir brödet möjligen lite för tunt.

Helt plötsligt hamnade jag i ett litet bloggflow, vilket ni kanske märker. När jag ändå är inne på det här med LCHF så vill jag passa på att tipsa om en riktigt bra bok, nämligen Matrevolutionen. Det är en vetenskaplig bok men den är skriven på ett enkelt och lättförståerligt sätt och innehåller dessutom många tips och en del recept. Är man intresserad av LCHF så är detta absolut en bok man bör läsa!

Själv har jag lånat boken på biblioteket, men den är så pass bra att jag dessutom har beställt den.

I höstas var jag inte så öppen med min nya kost och det ledde till att jag ibland kände mig besvärlig och besvärad när jag skulle äta tillsammans med andra. Nu tycker jag det är intressant att prata om det och jag har de senaste veckorna haft många spännande diskussioner med både "troende", "intresserade" och "icke-troende". Det är en enorm fördel att ha en bästa vän som äter LCHF och dessutom har större erfarenhet av det än jag. Det leder till många bra tips och diskussioner och det underlättar även mycket när vi ska äta tillsammans.

De flesta människor jag har pratat kost med har varit väldigt intresserade och har tyckt att det är spännande med LCHF. Nästan alla har också hållit med om att det är klokt att dra ner på kolhydraterna, men däremot lever de ofta fortfarande med den så kallade "fettskräcken". Det är ju inte alls konstigt eftersom vi i årtionden har blivit bombaderade av budskapet att fett är farligt. Jag har också pratat med människor som tycker att LCHF är jättekonstigt och de kan inte alls förstå hur man kan äta så. Hur kan potatis, bröd och pasta göra dig fet? För att inte tala om frukt?! Många spännande diskussioner, som sagt.

Härmed skapas kategorin LCHF.

Det går bra nu, kompis. Efter 17 dagar med minimalt med kolhydrater känner jag hur kroppen är på väg tillbaka. Sockerbegäret är i princip borta, magen är lugn (och plattare), huvudvärken har uteblivit och jag har gått ner de kilon jag gick upp när jag flyttade hem. Min hy har däremot betett sig konstigt. Först blev den värre än någonsin, men nu är den på väg att bli bättre igen. Kanske var det alla "gifter" som ville ut, vad vet jag? Det går i alla fall åt rätt håll nu. Om jag bara lär mig att tvätta bort sminket på kvällen så kanske det kan bli riktigt bra. Det är en av mina svagheter tyvärr.

Har jag fuskat något då? Ja, det vet ni ju att jag har gjort. Jag och Jonna hade en riktig fuskardag då vi åt både glass och pommes frites. Man kan väl säga att våra magar sade ifrån ganska rejält och knorrade och bubblade hela kvällen, haha. Klart det är värt att ta en glassajävel* när man är i Karlskrona, men magen var inte glad. Jag kan även erkänna att jag smakade en tesked tårta på Nikitas student, men annars har jag skött mig förvånansvärt bra. Det är riktigt bra att de flesta väljer att ha buffémat på sina studenter för det underlättar väldigt mycket då alla kan välja vad de vill och inte vill äta. Tummen upp för buffémat!

I torsdags tog jag mitt förnuft till fånga och började "Det Nyttiga Livet" igen efter några månaders uppehåll. Vi får väl se hur länge det håller denna gången. Haha, nä skämt åsido så kan jag väl säga att det verkligen var dags. Min kropp har börjat säga ifrån. Jag har gått upp några kilo, min hy är sämre än någonsin, naglarna ser hemska ut, migränen kommer allt oftare, jag är trött och stressad, jag har ont i magen i princip hela tiden... Som sagt: det var dags att börja igen. Jag vet att jag mår så mycket bättre när jag plockar bort kolhydraterna ur kosten, men utav flera anledningar höll det inte förra gången. Julen kom emellan, morfar gick bort, jag flyttade hem och började på praktiken... Det var helt enkelt svårt att få till vanor som jag kunde hålla. Dessutom kände jag mig alltid så besvärlig när jag inte åt "som alla andra". Nu är jag dock redo igen, laddad till tusen!

MEN, det är inte jätteroligt de första dagarna. Speciellt inte när man arbetar i en butik som är till bredden full med godis. Det är bara att streta emot. Och det går faktiskt att sitta och gnaga lite på en rabarber medan familjen sitter jämte och äter glass. Tro mig, jag gjorde det idag, haha.

Och till alla kritiker: Ja, man får unna sig något ibland. Jag kommer inte vara hardcore kolhydrathatare i resten av mitt liv, men nu i början kommer jag vara stenhård. Inte för att jag vill bli smal (om det försvinner några kilo är det såklart en bonus), utan för att jag vill må bra.

Status dag 5: Sockerabstinens. Inte ont i magen en endaste gång.